Amahoro Amani-metoden: 8 steg till samhällsförändring

Öppen träff om Redo att Leda och samhällsengagemang i Scouterna

Är du intresserad av internationell scouting och samhällsengagemang? Vill du lära dig mer om hur scouting funkar i andra länder? Då är du hjärtligt välkommen till en kväll med fokus på just detta.

Nu på onsdag får du chansen att möta tre scouter som är engagerade på olika nivåer i sina organisationer från Burundi som gärna delar med sig av sin tankar och erfarenheter. Mötet arrangeras av Redo att Leda, ett kvinnligt ledarskapsnätverk som har haft ett utbyte med Burundiska scouter sedan 2012.

En kväll för dig som vill veta mer helt enkelt! 

Vi bjuder på lättare vegetarisk middag. Ingen föranmälan krävs, men hör gärna av dig på olivia.solman(a)scouterna.se om du behöver specialkost eller har andra frågor.

Tid: 18.30 - 21.00 onsdagen den 25 september 2013.

Plats: Scouternas kansli i Örnsberg, adress: Instrumentvägen 19 i Hägersten.

Hoppas på vi ses!

Redo att Leda-utbytet sker i samarbete med Amahoro Amani-samarbetet som funnits mellan scouts och guides i Stora Sjöområdet och Sverige sedan 2007.

Mängder av workshops om samhällsförändring på Scoutforum i helgen!

På Scoutforum händer mängder av aktiviteter kopplade till samhällsengagemang, Amahoro Amani och internationell scouting!

Bland annat hålls på lördag en workshop om att som scoutkår jobba med ensamkommande flyktingungdomar eller med internationell scouting, om Redo att Leda-utbytet och om internationell dialog/JOTI.

På söndag håller vi workshop om Amahoro Amani-metoden och pratar verktyg för samhällsförändring, delvis tillsammans med PeaceWorks och Koll på läget!

Hoppas vi ses i Uppsala i helgen! Gör vi det inte kommer allt material finnas på Scoutservice inom kort.

Koll på läget! med PeaceWorks

På söndag håller PeaceWorks en worskhop om samhällsförändring precis efter att Amahoro Amani-gruppen gör detsamma, på Scoutforum i Uppsala. Tillsammans kommer vi förhoppningsvis skapa massor av pepp inför att göra världen lite lite bättre. Hoppas vi ses!

Milleniemålen Post 2015

Post-2015 är en ambitiös process som startat för att formulera en ny utvecklingsagenda som kan ta vid när millenniemålens slutdatum nåtts 2015 (de antogs år 2000 och ska vara uppnådda år 2015). Processens syfte är att se till så att alla medlemsstater och civilsamhällets aktörer runt om i världen får möjlighet att påverka vilka områden som ska prioriteras. 

De mest omfattande globala konsultationerna FN någonsin åtagit sig ligger till grund för arbetet. Fyra parallella processer ska leda fram till slutresultatet. FN:s arbetsgrupp för post-2015 representerar mer än 60 FN-organisationer och har som sitt syfte att formulera rekommendationer för en gemensam FN-vision för utvecklingsagendan post-2015.

FN-systemet har inlett en stor konsultationsprocess med både nationella och tematiska konsultationer och en öppen dialog på nätet. Arbetet ska leda till en gemensam global vision och säkerställa att så många länder och aktörer som möjligt får sina röster hörda i processen, särskilt civilsamhället och olika marginaliserade grupper. Genom onlinekonsultationen My World 2015 kan människor världen runt rösta på de områden de tycker är viktigast att prioritera i den kommande utvecklingsagendan.

Hur går det? Millenniemål 8: Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

Mål 8 handlar om de rika ländernas ansvar för en positiv utveckling i världen och har fortfarande långt kvar innan det nåtts. Bara 5 länder lever upp till löftet att ge 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd. 

På grund av finanskrisen har nu det globala biståndet dessutom börjat sjunka efter tio års ökning. 

Ca 40 länder har idag fått sina skulder avskrivna. Mål 8 lovar även bättre handelsvillkor och tillgång till billigare läkemedel och ny teknik, t.ex. mobiltelefoni, för fattiga länder.

Hur går det? Millenniemål 7: Säkra en hållbar utveckling

Millenniemål 7 handlar både om att värna om jordens resurser och biologisk mångfald, att förbättra förhållanden i slumområden och att fler ska ha tillgång till rent vatten och sanitet. 

Delmålet om att halvera andelen människor som saknar tillgång till rent vatten nåddes år 2010, men tillgången till toaletter och latriner släpar långt efter vilket är en hälsorisk. 

I motsatts till målsättningen ökar både världens koldioxidutsläpp och avskogning vilket hotar biologisk mångfald.

Hur går det? Millenniemål 6: Stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar

Allt färre människor i världen smittas av hiv, och även malaria och tuberkulos är på nedgång. År 1997 hade världen som flest nya fall av hiv. Tack vare tillgång till bromsmediciner kan fler hiv-smittade leva längre, vilket visar sig som ökat antal hiv-smittade i världen (fler som överlever samtidigt som fler personer fortfarande smittas = fler personer som lever med hiv totalt). 

Idag lever runt 34 miljoner människor med hiv, ungefär 30 miljoner har avlidit. I Afrika söder om Sahara minskar spridningen, medan den ökar i Östeuropa och Centralasien. I Sverige lever drygt 6000 personer med känd hiv-diagnos. Det klassas idag som en kronisk sjukdom. 

Kunskap om hur hiv smittar (genom blod och andra kroppsvätskor, fram för allt precis efter att personen blivit smittad själv) är viktigt för att minska spridningen. Den som medicinerar och därmed har låga virusnivåer kan i princip inte smitta andra. 

För mer information, sök bland annat på World Aids Day som uppmärksammas 1 december varje år.

Hur går det? Millenniemål 5: Förbättra mödrahälsan

Millenniemål 5, med delmål att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar, är det mål som går sämst. Varje dag dör ca 1000 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Framsteg har gjorts genom att fler får hjälp av utbildad personal när de föder barn, men detta räcker inte. 

Mödrahälsan påverkas av värderingar i samhället – som när flickor gifts bort innan deras kroppar är redo att föda barn. Därför är detta mål nära sammankopplat med millenniemål 3 om jämställdhet. Dessutom är mödradödlighet svårt att mäta eftersom felrapporteringar är vanligt. Tillgång till familjeplanering och preventivmedel har positiv effekt på mödrahälsan och minskar antalet dödsfall.

Hur går det? Millenniemål 4: Minska barnadödligheten

Fler barn måste få tillgång till bra sjukvård och förebyggande åtgärder som vaccin och malariamyggnät för att nå mål 4 i tid. Uppskattningsvis dör 14 000 färre barn per dag nu jämfört med år 1990. Det är steg i rätt riktning men ändå dör 19 000 barn varje dag (6,9 miljoner per år). Andelen barn som inte överlever den första månaden efter födseln har dessutom ökat. 

De barn som föds i en fattig familj eller av en outbildad mamma löper högre risk att dö innan sin femårsdag. Afghanistan är det land i världen med högst barnadödlighet, och Afrika söder om Sahara den hårdast drabbade regionen.

Hur går det? Millenniemål 3: Öka jämställdheten mellan kvinnor och män

För millenniemål 3 återstår fortfarande mycket arbete och utvecklingen är ojämn. Att allt fler flickor går i skolan, på alla utbildningsnivåer är en stor framgång. För kvinnor på arbetsmarknaden är lönerna lägre, arbetsvillkoren osäkrare och arbetslösheten högre är för männen. Andelen kvinnor i världens parlament ökar i långsam takt, men domineras ännu av män.

Jämställdhetsmålet (mål 3) har precis som utbildningsmålet (mål 2) stor effekt för övriga mål och för hela världens utveckling.

Hur går det? Millenniemål 2: Se till att alla barn får gå i grundskola

Millenniemål, 2 som innebär att minst 95 procent av alla världens barn ska få gå i skolan, kommer förmodligen inte nås till 2015. I nuläget börjar 90 procent av världens barn grundskolan, delvis tack vare att många fattiga länder avskaffat skolavgifter. 

Ett problem är att statistiken inte visar hur många som går ut skolan. Där tillgången till lärare och material inte ökat i samma takt som antalet skolbarn har utbildningens kvalitet blivit lidande vilket lett till att många hoppar av. Afrika söder om Sahara, som haft högst ökning av skolbarn, behöver fördubbla antalet lärare för att målet ska nås till 2015. 

Även krig, konflikter och naturkatastrofer hindrar möjligheten till skolgång för många barn, liksom diskriminering av funktionshindrade och flickor. Eftersom utbildning också har stor effekt på familjen och samhället är millenniemål 2 viktigt även för de andra målen.